Rehabilitering inifrån

148 muskler samverkar när vi sväljer. Ett finstämt system av nervsignaler, reflexer och muskelkedjor som sällan märks – förrän funktionen slutar fungera. För Mary Hägg blev fascinationen för samspelet starten på en nästan tre decennier lång resa där utbildning, forskning, kliniskt arbete och neuromuskulär träning vävdes samman till IQoro – träningsredskapet som hjälper kroppen att hitta tillbaka till sina funktioner.

Under 1980-talet arbetade Mary Hägg som sjukhustandläkare specialiserad inom orofacial medicin, men drogs allt mer mot samspelet mellan nervsystem, muskler och rehabilitering. I mötet med patienter som förlorat sin sväljförmåga började hon ifrågasätta varför rehabiliteringen gick så långsamt, och varför vården hade så få effektiva metoder för att hjälpa människor tillbaka till ett fungerande vardagsliv.

– Jag tyckte inte att traditionell behandling var snabb nog. Och vetenskapen kunde inte heller svara för det.

Under föräldraledigheten med sitt fjärde barn började Mary läsa neurofysiologi. Där väcktes fascinationen för hur kroppens nervbanor styr några av våra mest grundläggande funktioner. I munhålan finns flera kranialnerver med direkt koppling till hjärnans centrala funktioner – nervbanor som styr bland annat andning, sväljning, hosta och tal utan att gå via ryggmärgen. För Mary blev det början på ett nytt sätt att se på sväljprocessen: inte som en isolerad process, utan som en del av ett större samspel med andning, sömn och refluxproblematik. Om kroppen kunde aktivera dessa funktioner naturligt vid sväljning, borde det också gå att träna dem tillbaka.

Ett nytt sätt att tänka vård

Det som började som en personlig drivkraft växte snabbt vidare in i vården. Mary samlade forskning på neuromuskulär rehabilitering, föreläste om sina idéer och diskuterade nya behandlingsmetoder med kollegor inom bland annat neurologi, barnmedicin, röntgen, logopedi och internmedicin.

– Vi träffades på kvällar och lunchraster och läste forskningsartiklar tillsammans. Allt fler började förstå potentialen i arbetet.

Till slut gav landstinget stöd till ett nytt projekt där flera delar av vården började arbeta tillsammans kring patienter med svälj-, reflux- och andningsproblematik. Under sex år utvecklades standardiserade undersökningsmetoder och behandlingsupplägg, samtidigt som resultaten började uppmärksammas av allt fler kliniker.

Parallellt byggde Mary upp en interdisciplinär länsverksamhet inom öron-näsa-hals för att kunna möta patienter och utveckla metoderna i praktiken. Mellan 1990 och 2021 var hon ansvarig för verksamheten och kombinerade det kliniska arbetet med forskning, utbildning och produktutveckling. Samtidigt sökte hon finansiering för att ta idéerna vidare. På den tiden var kunskapen om neuromuskulär sväljrehabilitering fortfarande begränsad i Sverige, vilket tog henne vidare till specialistmiljöer i bland annat Argentina och Wien – och senare specialistutbildningar vid John Hopkins-universitetet i USA.

Att mäta det osynliga

För att förstå vad som faktiskt hände i kroppen utvecklade Mary egna metoder för att mäta sväljfunktion och muskelstyrka. Tillsammans med en ingenjör i Göteborg tog hon fram ett instrument som kunde mäta kraften i de muskelkedjor som aktiveras vid sväljning och andning. Mätningarna visade tydliga skillnader hos patienter som drabbats av stroke, där muskulaturen ofta var kraftigt försvagad – ibland nästan utan kraft alls. Samtidigt började ett annat mönster träda fram: musklerna orkade bara arbeta effektivt under mycket kort tid.

Ur arbetet växte så småningom IQoro fram. I stället för långa träningspass utformade Mary metoden kring korta aktiveringar som stimulerar samspelet mellan nervsystem och muskler.

IQoro används genom att placeras innanför läpparna medan användaren drar redskapet framåt och håller emot med läpp- och svalgmuskulaturen i korta intervaller. Träningen utförs tre gånger om dagen och stimulerar nervbanor och aktiverar de muskelkedjor som är kopplade till sväljning, andning och diafragmans funktion – system som också påverkar reflux, sömnapné och sväljsvårigheter.

När metoden började användas i klinisk behandling blev resultaten snabbt tydliga. Människor som länge haft problem med reflux eller svårigheter att svälja började återfå funktioner vars bortfall påverkat hela deras livssituation. I studier på strokepatienter återfick en stor andel normal sväljfunktion redan efter några veckors träning. Även patienter med refluxproblematik och äldre personer med sväljsvårigheter visade tydliga förbättringar jämfört med traditionell behandling. För många blev skillnaden också praktisk. Tidigare rehabilitering krävde ofta långa träningspass och många vårdbesök, medan IQoro-metoden byggde på egen träning i hemmet med tre korta pass om dagen.

Med tiden började resultaten också väcka internationellt intresse. I dag används IQoro på omkring 100 sjukhus i Storbritannien, där produkten fått förskrivningsrätt för bland annat besvär med reflux orsakad av ett diafragmabråck och vid dysfagi efter stroke, vilket ofta orsakar förlamning i ansikte och svalg. Metoden används också i resten av Norden och flera andra europeiska länder. Men för Mary har det viktigaste hela tiden varit vad resultaten betyder i människors vardag.

– Att kunna hjälpa människor till bättre livskvalitet, det är att göra verklig skillnad.

En livsgärning byggd på uthållighet

Idén till IQoro föddes redan 1986, men det svenska patentet godkändes först 28 år senare. Först då kunde IQoro lanseras på marknaden. I dag finns patent i ett stort antal länder, samtidigt som metoden fortsatt att utvecklas genom nya studier och erfarenheter från vården. Under resans gång har Mary kombinerat kliniskt arbete, forskning och företagande, blivit doktorand vid nyss fyllda 50 år med medicine doktorsexamen 2007 och senare också utnämnts till docent på öron-nästa-hals vid Uppsala universitet. Hon har även sett familjen växa in i företaget – äldsta dottern Ylvali är i dag vd och dottern Linn arbetar som affärsutvecklingschef. Alla barnen har följt utvecklingen sedan de första prototyperna tog form hemma vid köksbordet.

Fascinationen för samspelet mellan nervsystem och muskler har hela tiden funnits kvar – tillsammans med idén om att kroppen, rätt stimulerad, själv kan vara vägen tillbaka.

Tips till andra innovatörer

  Skydda idén och hitta människor som tror på den. Patent, sekretessavtal och rätt samarbeten kan vara avgörande för att ta en idé vidare.
  Förstå vad som driver dig. När vägen blir lång behöver målet kännas meningsfullt på riktigt. Det är viljan att göra skillnad som gör att man fortsätter.
  Ta hand om den egna uthålligheten. Att utveckla något nytt kräver passion och långsiktig ork. Träning, återhämtning och balans hjälper en att hålla över tid.